publicerad: 2015
eten
et·en
[‑e´n]
substantiv
~et el. ~en • ett gasformigt kolväte använt bl.a. vid plastframställning
Singular | |
---|---|
ett eten (en eten) | obestämd form |
ett etens (en etens) | obestämd form genitiv |
etenet (etenen) | bestämd form |
etenets (etenens) | bestämd form genitiv |