SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kortege
kortege [korte´∫ el. kortä´∫] substantiv ~n [‑en]; pl. ~r [‑er] ridande el. åkande fest­tåg
Singular
en kortegeobestämd form
en kortegesobestämd form genitiv
kortegenbestämd form
kortegensbestämd form genitiv
Plural
kortegerobestämd form
kortegersobestämd form genitiv
kortegernabestämd form
kortegernasbestämd form genitiv