publicerad: 2021  
kyckling kycklingen kycklingar
kyckl·ing·en
substantiv
kyck`ling
unge av höns­fågel särsk. av tamhöns
kycklingbur; kycklingkull; gödkyckling; kalkonkyckling; påskkyckling; tuppkyckling
små gula, duniga kycklingar
ofta äv. om mot­svarande mat­rätt
kycklinggryta; kycklingsallad
grillad kyckling
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska kyklinger; nord. ord, besläktat med tyska Küchlein, engelska chicken 'kyckling'; eg. 'liten tupp'; till sv. dial. kock 'tupp'