publicerad: 2021
ÅBOENDE, sbst.2, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
(†) åbo. NoraskogArk. 4: 90 (1647). En noga och grannelig upsigt öfwer Hemmanens Cultiverande af Officeraren och Åboenden eller besittjaren, så at de icke måge förfalla i widare Ruin och Ödesmål. LMil. 1: 69 (1680).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content