publicerad: 2021
Å, prep. o. adv.2 ssgr (forts.; jfr anm. sp. 12):
(II 3) Å-LIT, sbst.1 [fsv. alit; senare leden är lit, sbst.1] (†) utseende l. uppsyn; äv.: ansikte (särsk. metonymiskt för: blick l. syn). Ehwar hon gick, drogh hon Å sigh i hwars mans ögon och Ålijtt. Stiernhielm (SVS) I. 2: 21 (c. 1654). (Avunden) är en sådan last .. som giör ansichtet förtorckat, magert och hisligt så mycket mer sig utwärtes wisandes, som han söker sig inwärtes dölja, och förställandes dän menniskians ålitt, som han hawer intagit. Hermelin DuFour D 1 b (1683). Så alt i wakker Ålit står, / När Slutet blit såm wi ha börja, / När wi i Gudlighet förblifwa. LykkoPris B 1 a (1689). —
(II 2, 3) -LIT, sbst.2 [fsv. alit] (†) tillit l. förtroende (jfr lit, sbst.2 1); äv. om ngt man kan känna tillit osv. till, hjälp l. skydd (jfr lit, sbst.2 2, o. tillit, sbst.1 2). Är thz wår ålijt, tijt wij flydt haffue om hielp. LPetri Jes. 20: 6 (1568). Altså lefwa wij i den tienstödmiukaste förhoppningh, att Eders Högwyrdigheet .. warder denne wår nödige ålijt, med sitt högt förmående adsistence .. befrämiandes. VDAkt. 1684, nr 108. En krossad Siäl aff Boot och Barnszlig Ålijt full. Wexionius Sinn. 3: E 1 a (1684). Ahlman o. Forsman (1885). —
(II 2, 3) -LITA, v. -an, -ning. [fsv. alita] (†)
1) vända sig till (ngn) för att få hjälp; särsk.: anlita (ngn) (att göra ngt); äv. i förb. med prep.-bestämning inledd av om, betecknande det ngn behöver hjälp med; äv.: ta (ngns hjälp l. verksamhet) i anspråk; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: uppdrag; jfr lita 1 o. på-lita 1. RARP 8: 24 (1660). Hafwandes .. hafft gran och noga opsicht hwrusom förfahres medh Kyrckiors .. bygningar .. (o.) rächt dhem som medh dett wässendet vmgå, widh ålijtningar, effter all möijeligheeten gärna händerne. HSH 31: 258 (1667). (Jag) nödgades .. ålita engelske handelsmannen Samuel Meux om 15,000 rubells erhållande emot vexell på Stockholm till kongl. statscontoiret. HH XXI. 1: 53 (1710). Consistorium åliter herr kyrkoherden, at med Församlingarnes goda minne och samråd göra den författning. VDP 5/8 1778, § 12. Cancelliet hwarken för intet kan ålita dess betjening, som för dylike ärender icke njuter någon lön, eller (osv.). VDAkt. 1792, nr 545. Han ålades att ej med pock, trug, hotelser eller annan otidighet utkräfwa böterna, utan om de ej godwilligt lämnades ålita sexmännens eller .. kronofogdarnas biträde. Cavallin Herdam. 1: 76 (1854).
2) lita (se d. o. 3) på (ngt); jfr på-lita 2. VDAkt. 1653, nr 267. Läraren skal .. bewijsa honom trooheet medh tystheet, then the honom hafwa försäkrat, och han nu åålijter. KOF II. 2: 62 (c. 1655). Om Konung Erik Emundson i Upsala berättas, at han haft en enskylt afgud .. hwars biträde han i synnerhet ålitade. Lagerbring 1Hist. 1: 484 (1769).
3) anlita (se d. o. 3) l. göra bruk av l. använda (resurs l. till buds stående medel); jfr lita 5. Emot them, som förachteligen, och förutan til at wijsa laglige förfall, Consistorii stämning försittia, må dhen werldzlige Armen ålijtas, så at dhen treske hålles til lydno. FörordnRättegDomcap. 1687, § 17. Månne Banquen bör ålitas utöfwer sin förmåga? AdP 1786, s. 120. Bloms stora lagkunskap .. ålitades lika uppriktigt af både Adlerbeth och Järta. Wieselgren SvSkL 5: 159 (1849). Att .. skogens ålitande skulle avpassas efter gruvornas verkliga behov. BtRiksdP 1943, I. 8: nr 139, s. 10.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content