SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
ÅSYFTA å3~syf2ta, v. -ade (PH 10: 149 (1773) osv.) ((†) pr. sg. -er Boström 3: 383 (1844)). vbalsbst. -AN (Weste (1807) osv.), -ANDE, -NING.
Etymologi
[ssg av Å, prep. o. adv.2, o. SYFTA, v.1]
1) ha för avsikt l. som mål att åstadkomma l. utföra (ngt) l. (för)söka uppnå (ngt), avse (se d. o. II 2 a) l. syfta till (se SYFTA, v.1 5 b δ) l. eftersträva; ss. vbalsbst. -ning i sht förr äv. konkretare: avsikt l. (ända)mål; äv. med sakligt subj.; numera i sht i p. pf.; jfr PÅ-SYFTA 1, SYFTA, v.1 5. At någon försälgning af det medförda Brännewinet möjeligen icke kunnat wara åsyftad. PH 10: 149 (1773). Hvad vore åsyftningen med alltsammans? Leopold 3: 438 (1802). Vi ha åsyftat icke så mycket en fullständig .. ljudlära, som en handledning för lärare och studerande. Lyttkens o. Wulff 1Ljudl. III (1885). Religionen åsyftar vara ett hela människan omfattande lifsförhållande till Gud. Ahnfelt o. Bergqvist 43 (1895). Åtgärder (mot arbetslösheten), som åsyfta produktionens reglering genom jämnare fördelning av arbetet. Sommarin ArbetslöshFörsäkr. 14 (1909). Den fylliga effekt som Tessins ritning åsyftar. Rig 1954, s. 8. Det var inte en önskad eller åsyftad effekt. ÖgCorr. 12/3 2018, s. A27.
2) syfta (se SYFTA v.1 6) på l. avse (se d. o. II 1) l. mena (ngn l. ngt); äv. (i sht i fråga om ord l. uttryck l. symbol o. d.) närmande sig l. övergående i bet.: beteckna (se d. o. 2 (d, e)); ss. vbalsbst. -ning särsk. dels i uttr. med åsyftning på, med hänvisning till l. anspelning på, dels mer l. mindre liktydigt med: antydan (se d. o. 3) l. anspelning, i sht förr äv.: betydelse; jfr PÅ-SYFTA 2. Det jag här åsyftar, är denna oskyldiga dumhet, detta meningslösa snack. Kellgren (SVS) 5: 201 (1789). Åt en wän, som sade honom farwäl, gaf han handen, och sade, med åsyftning på den bekanta pompösa proclamationen: wi räcka hwarandra handen på det gammaldags wiset. SKN 1841, s. 73. Under det att han med den finaste artighet, med de nättaste åsyftningar, smickrade frun. Wetterbergh Selln. 193 (1853). Mellan dessa ej sällan i samma skrift omvexlande tecken (för bokstaven ö) kan ingen skiljaktighet i åsyftning märkas hos oss. Rydqvist SSL 4: 110 (1868). Här åsyftas närmast diskussionen i 1885 års riksdag rörande värnpliktslagen. 4SAH XIX. 2: 199 (1993). ”Men en högre makt styrde mitt öde”, skriver Hyltén-Cavallius i biografin. Det han åsyftar är ett kungligt erbjudande 1856 från Oscar I om att bli chef för Kungliga teatern. SmålP 12/5 2018, s. C11. Zlatanera .. valdes in i Språkrådets nyordslista 2012 och åsyftar att dominera med kraft – med Zlatan Ibrahimovic som föredöme. BoråsTidn. 1/4 2019, Bil. s. 7.
Spoiler title
Spoiler content