publicerad: 1893
ABORTIV ab1orti4v, adj.
Etymologi
[af t. abortiv, fr. abortif, lat. abortivus]
1) gm missfall född; förtidig; omogen; misslyckad. Pfeiffer (1837). (Boken) blef aldrig färdigtryckt: de abortiva arken .. förstördes såsom .. makulatur. Almqvist Amor. XXI (1839).
Spoiler title
Spoiler content