SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFBLOMSTRA a3v~blom2stra l. ~blωm2-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr d. afblomstre]
(mindre br.) sluta sin blomstring(stid), blomstra ut. Vårblommorne .. afblomstra och försvinna. Fries Utfl. 1: 251 (1843). — bildl. Den förlorade, fruktlöst afblomstrade lefnadstiden. Unge Prom. 2: 49 (1832). Konstens afblomstring. Rydberg Rom. d. 195 (1882). — jfr BLOMSTRA AF.
Spoiler title
Spoiler content