SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFGNUGGA a3v~gnug2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) gnugga lös l. bort. Afgnugga leret af kläderna. Lind (1749). Westring i VetANH 18: 179 (1797). A(fgnugga) smutsfläckar ifrån en rock. Dalin (1850). (Nässel-)stånden uppskäras och torkas, hvarefter fröet aftröskas eller afgnuggas. Arrhenius Jordbr. 3: 97 (1862).
2) gnugga (ngt) rent, gm gnuggande befria (ngt) från vidsittande orenlighet o. d. De lerstänkta byxorna voro ändtligen afgnuggade.
Anm. I båda bet. (utom i part.) hellre GNUGGA AF.
Spoiler title
Spoiler content