SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFKLIFVA a3v~kli2va, v. -er, -klef, -klefvo, -klifvit, -klifven (se för öfr. KLIFVA). vbalsbst. -ANDE, -KLIFNING.
1) (föga br.) klifva ned (från en vagn o. d.). Dalin (1850).
2) (föga br.) klifva bort l. undan. Dalin (1850).
Anm. I båda bet. hellre KLIFVA AF.
Spoiler title
Spoiler content