SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFLAKA a3v~la2ka, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(numera knappast br.) utlaka, i l. med vätska utdraga (salt o. d. ämnen). Under saltets aflakande. Qvist i VetAH 15: 202 (1754). — jfr LAKA, v.
Spoiler title
Spoiler content