publicerad: 1898
AFLEVERERA a3v~le1vere2ra (a`flefverera Weste; om uttal o. skrifsätt se för öfr. LEVERERA), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
Etymologi
[jfr d. aflevere, holl. afleveren, t. abliefern; jfr äfv. mnt. levereren]
(vederbörligen) aflämna. Aflefrering. Lind (1749, under abfolgung o. abliefferung). Délivrer .. ut- el. aflefverera. Holmberg (1795). — särsk. om
a) (numera föga br.) skatt, skattepersedlar o. d. Alla hans skattKonungar beviste honom all skyldig lydno, aflefvererandes richtigt sin skatt och skuld. Björner Rolf Kr. 112 (1737). Hemmansbrukare, som .. blifvit under Avesta Kronobruk lagde til Skattekols aflefvererande. Lidbeck Præs. i VetA 1766, s. 15. Ad. prot. 1800, s. 1230.
b) (föga br.) köpe- l. lånesumma o. d. In til dess Kiöpe- eller Panteskillingen, eller och Lånet uti samma Summa, myntesort och valeur aflefvererat och riktigt betalt är. 2 RARP I. 2: 359 (1720).
c) (numera mindre br.) arbete l. varor, som aflämnas enl. beställning l. order l. öfverenskommelse. Kommissionären har aflevererat varorna på vederbörligt ställe. Civ. instr. 279 (1688). Den Mästare som icke på sagd tid aflefvererar sit bestälda arbete. SP 1780, s. 606. Jungberg (1873). jfr: Aflefverering (eller en förhandling, hvarigenom, å ena sidan, ett bestäldt arbete aflefvereras och, å den andra, detsamma mottages och godkännes): Réception. Westee (1842).
d) ngt, som man, i sht enl. tjänsteåliggande, uppburit l. förvaltat l. haft under sin uppsikt. Afleverera uppbörd, inventarier. Af- och tillefverering (t. ex. vid emottagning af ett förråd). Westee (1842); jfr Tj.-regl. 1858, 2: 24. Topelius Fält. 4: 49 (1864). Fogden .. hade uppburit skatt efter Tavastehus vigt .., men varorna hade blifvit aflevererade efter Stockholms vigt. Schybergson 1: 248 (1887); jfr a. — särsk. mil. Afleverera persedlar, ett etablissement osv. De af truppen (hvilken bryter upp från en garnisonsort) nyttjade kaserner .. aflevereras .. af regements-qvartermästaren .. till platsmajoren, som dem visiterar. Tj.-regl. 1858, 2: 227. Vid chefsbeställnings frånträdande skall afleverering af expeditionen ega rum. Tj.-regl. 1889, s. 85. jfr: (numera föga br.) Då ett kompani aflevereras (dvs. aflämnas till ny chef). Tj.-regl. 1858, 1: 257. — jfr AFLÄMNA II 1 b.
e) (numera föga br.) skrifvelse, bref o. d. Den .. förestälning, som Kongl. Maij:t .. med egen hand .. aflefvererat, at Riksens Ständer föredragas. 2 RARP 2: 315 (1723). Aflefverera, .. dare l. reddere (epistolam). Lindfors (1815).
f) (numera mindre br.) person. Cronobetiente taga emot, följa med och aflefverera Arrestanten. Nehrman Pr. cr. 118 (1759); jfr d. Afleverera .. ngn i rättvisans händer. Meurman (1846). — (†) utlämna (till främmande makt). Nordberg 2: 418 (1740).
Jfr LEVERERA AF.
Ssgr: (d) AFLEVERERINGS-RULLA30010~20. (numera föga br.) mil. = AFLÄMNINGSRULLA a. Tj.-regl. 1858, 3: 69. —
Spoiler title
Spoiler content