SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFMOTA a3v~mω2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
eg. o. bildl.: mota bort. Han blef redan vid första försöket afmotad. Dalin (1850). När oxen sökte gå in på den oslagna ängen, afmotades han. Kindblad (1867). Avmotad. Lundell (1893). Anm. Hellre MOTA AF (utom i p. pf.).
Spoiler title
Spoiler content