SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFOCKRA a3v~ok2ra, v. -ade.
Etymologi
[jfr t. abwuchern, ä. nnt. afwokern, holl. afwoekeren]
(föga br.) gm ocker afhända (ngn ngt). Man honom hans godz och näring .. stiel eller afockrar. P. Erici 3: 156 b (1582). Dalin (1850). — jfr OCKRA, v.
Spoiler title
Spoiler content