publicerad: 1898
AFODILL af1ωdil4 l. -åd- l. -od- (afådi´ll Dalin (1850)), r. (f. Dalin (1850); m. Fries Ordb. (c. 1870)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(affodel(-ört) Lex. Linc. (1640). affodil Wahlenberg Flora Sv. (1826, 1833); Fries Ordb. (c. 1870). affodill(-root) Tillandz (1683). aphodille Rålamb (1690). afodill Deleen (1814, under asphodèle) osv. — affwodil(-root) Franckenius (1659). afvodill(-rot) Möller (1745, under asphodel) osv.)
Etymologi
[af t. affodill, mlat. affodillus, af lat. asphodilus o. asphodelus, gr. ἀσφόδελος; jfr ä. eng. affodill, holl. affodil]
1) (numera föga br.) liljeväxten Asphodelus Lin., förnämligast väl arten A. ramosus Lin. Rålamb 14: 63 (1690). Asphodelus, afodill .. De gamla planterade afodiller på kyrkogårdarne för att deras döde ej skulle lida af hunger. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 26 (1876). jfr: En del genom Tyska kräuterbücher införda namn, som .. icke ingått i folkspråket och nu synas vara utdöda, t. ex. Affodil. Fries Ordb. VI (c. 1870). — jfr ASFODILL.
-ROT. (†) växten Sedum Telephium Lin. Asphodelus, .. Affwodilroot. Franckenius (1659). Telephium vulg. .. Swensk Affodillroot. Tillandz (1683). Möller (1745, 1755, under asphodel). —
Spoiler title
Spoiler content