1) (†) bortröfva. At wåra Landzändar icke blifwa häriade, Huus och Kyrckior sköflade, Godz och äghor (dvs. egodelar) affröfwade. Girs E. XIV:s hist. 72(1630).
2) (föga br.) frånröfva l. beröfva (ngn ngt). Afröfva .. Se Frånröfva. Dalin(1850). Rånaren hade afröfvat honom hans klocka. Kindblad(1867). — (†) utan sakobj.: plundra. J hans kyrkio (äro) så månge fattige Lazarus .. för Euangelij skul fördreffne och affröffuade. P. Erici 2: 173 b(1582).
