AFSKY a3v~ʃy2, v. -r, -skydde, -skytt, -skydd. vbalsbst. -ENDE (föga br.); jfr AFSKY, r. l. f.
Etymologi
[jfr d. afsky, t. (ver-)abscheuen]
finna (ngt) vedervärdigt l. motbjudande l. vämjeligt; hysa ytterlig motvilja för (ngn l. ngt), så att man liksom skyr (därför). Han afskyr lasten, svordomar, lycksökare. En dygdig .. / Skall afsky din person. Lenngren 104(1794). Hvar och en slaf af lastens välde måste afsky och förakta sig sjelf. Lehnberg Pred. 2: 268(c. 1800). När vi .. afsky och afbedje (våra synder). Lindblom Kat. nr 212(1811). Girighet och slem vinning skola vi afsky. Tegnér 4: 128(1825). Den allmänneligen afskydde Didrik Slaghök. Geijer II. 3: 36(1834). Snoken ätes .. aldrig i Skandinavien, der man såsom födoämne afskyr alla Amfibier. Nilsson Fauna 3: 59(1842, 1860). Jag a(fsky)r att gå dit. Hahnsson(1884). Afsky krogarne. Björkman(1889).
