AFSLIKTA a3v~slik2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr t. abschlichten, holl. afslechten]
timmerm. efter sliktningslinje o. d. afhugga l. afjämna. Bearded away, afflicktad (för afslicktad), borttynnad. Serenius Q qq 2 b(1734). Resningen (kommer), vid fartygets byggnad, att afsligtas i jemn tur med förtimringens yttra (dvs. yttre) sida. Witt 175(1863). SFS 1880, nr 66, s. 9. Afsligta (efter en vinkel) équerrer(,) (efter en linie) enligner. Konow(1887). — jfr SLIKTA AF.
