SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSPALTA a3v~spal2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
I. [jfr SPALT, r. l. m.] (numera knappast br.) boktr. afdela i spalter. Dalin (1850). Sedan allt blifvit uppsatt, afspaltar man sättningen. Kindblad (1867).
II. [efter t. abspalten] miner. afflisa, afklyfva. Afspalta .. stycken längs oktaederytorna (af diamanter). Mats Weibull i Läsn. f. folket 1891, s. 16.[jfr t. sauerstoff spaltet (sich) ab] (mindre br.) oeg., kem. afskilja gm molekylär klyfning. Genom afspaltning af myrsyra (från vissa syror med fem kol-atomer i molekylen) kunna .. syror med .. 4 kolatomer tänkas uppkomma. P. Klason i Tekn. tidskr. 1893, A. K. s. 35. Det har .. antagits, att .. (vissa färgämnen) afspalta socker vid färglackbildandet. Tekn. tidskr. 1895, A. K. s. 49. jfr AFSPJÄLKA 1 slutet.
Spoiler title
Spoiler content