SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSTÄNKA a3v~stäŋ2ka, v. -er, -te, -t, -t (se för öfr. STÄNKA). vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) (mindre br.) gm stänkande åflägsna, stänka l. slå ur. Då man åter vill begagna .. (penslarna), afstänker man väl det vatten, de innehålla. AHB 12: 13 (1865, 1890).
2) (mindre br.) gm stänkande befria (ngt) från vätska. Det är osnyggt att afstänka pennan på golfvet.
Anm. I båda bet. hellre (utom i part.) STÄNKA AF.
Spoiler title
Spoiler content