AKATALEKTISK ak1ataläk4tisk l. akat1-, äfv. a1k- l. a1k-, adj.; -T, adv.
Etymologi
[efter t. akatalektisch, som ansluter sig till senlat. acatalecticus, efter gr. ἀκατάληκτος; se för öfr. KATALEKTISK]
metr. om vers(-rad): som har jämt det antal versfötter o. stafvelser, som man efter namnet på den afsedda rytmklassen egentligen har att vänta; fullständig; särsk. användt med afs. på stafvelseantalet i versens sista fot. En akatalektisk trimeter. V. F. Palmblad i Phosph. 1811, s. 519.A. Lindgren hos Noreen Sv. spr. XLV(1881). — jfr (HYPER)KATALEKTISK.
