SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1898  

AKTERSTÄF ak3ter~stä2v, r. l. m.; best. -stäfven; pl. -stäfvar.

Etymologi

[jfr d. agterstævn, nnt. o. holl. achtersteven, t. hintersteven; se för öfr. STÄF, sbst.1]

— jfr FÖRSTÄF.

1) sjöt. stäf l. timmer i kölens aktersta ände. Bechstadius 21 (sannol. efter handl. af 1677). Rayalin Skeppsb. 8 (1730). Akterstäfven af ett Drakskepp formerades af drakens svans. Gyllengranat 1: 17 (1840). Akterstäf .. kallas på träfartyg det rätliniga timmer, som uppreses på och ”tappas” uti kölens akterste ände och uti hvilket ändarne af en del bordläggningsplankor äfvensom beslagen för rodret äro fästa. Nissen i NF 1: 332 (1875). Hubendick Därs. 18: 425 (1894).

2) bakre delen af en (i sht odäckad) båt, bakstam, akter. Fartyget .. prunkade med namnet Ester på akterstäfven. Topelius Fält. 4: 151 (1861).

Ssgr (till 1): AKTERSTÄFS-FÖLJARE301~200. ett till akterstäfvens förkant fogadt timmer. Witt 53 (1857). Nissen i NF 1: 332 (1875). jfr FÖRSTÄFS-FÖLJARE. —

-KNÄ~2. (föga br.) = RESNINGS-KNÄ. Uggla Sjölex. (1878, under stern-knee).

SAOB

Alfabetisk lista

  akterligt
  akterom
  akterut
  akteröfver
  akterst
  akterstäf subst.
  aktgifning
  aktgifva verb
  aktgifvande
  aktgifvare subst.
  aktgifvelse

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content