ALFIT a3l~fi2t, r. l. m.?||ig.; best. -en; pl. -ar? (-er Meurman(1846), en form, som trol. sammanhänger med det stundom hörda o. af ordets utländska utseende framkallade oriktiga uttalet alfi4t).
Etymologi
[eg. gotl. dialektform af icke säkert känd härledning; jfr ALLA, sbst.1]
(föga br.) (den på Öland o. förr äfv. på Gotland förek.) vadarfågeln Recurvirostra avocetta, skärfläcka. Linné Fauna 68(1761). Widegren(1788). Geitlin Ry. o. sv. handlex. 480 (1833). Holmgren Skand. fogl. 882(1870). L. Kolmodin i Visby lärov. progr. 1871, s. 13. NF(1875).
