publicerad: 1898
ALLSMÄKTIG al3s~mäk2tig l. alsmäk4-, äfv. al3~smäk2- (alsmä´gtig Weste, allsmä´kktig Almqvist (1842); i fråga om ordets betoning jfr för öfr. Kock Akc. 2: 59 m. fl. ställen), adj. -are (numera knappast utom ngn gg i bet. 1 b). adv. -T.
Ordformer
(Ordet skrifves i ä. tid i regeln alz-. Därjämte förekomma skrifsätten allz- (RARP 1: 129 (1630)), altz- (Tegel G. I:s hist. 1: 56 (1622)), als- (RA 1: 4 (1522) osv.), alsz- (HSH 23: 28 (1524) osv., Swedberg Schibb. d 3 a (1716)), alls- (Lehnberg Pred. 1: 311 (c. 1800) osv.). — -og O. Petri Handb. E 1 a (1529); -ug(h) HSH 23: 28 (1524), Upp. 1: 8 (NT 1526; Bib. 1541: -igh), 1 Mos. 17: 1 (Bib. 1541; öfv. 1655: -igh), Swedberg Schibb. d 3 a (1716). — -gher (nom. sg. m.) Upp. 4: 8 (NT 1526), Liturg. 28 a (1576). -gans (gen. sg. m.; bildadt till ack. på -an) Handb. 1693, s. 39. -g(h)an (ack. sg. m.) O. Petri Handb. E 1 a (1529); jfr Handb. 1693, s. 21. — superl. -ugiste HSH 23: 53 (1525); -igaste Svart Är. 89 (1560), Muræus 3: 109 (1648); -igeste RA 1: 4 (1522), Tegel G. I:s hist. 2: 145 (1622); -igiste Mess. 1531, s. B 1 b, Svart Gensv. E 8 a (1558); -igste Svart G. I:s kr. 28 (1561), Spegel Guds verk 125 (1685))
Etymologi
[fsv. alzmäktogher, bildadt med anslutning till alzvaldogher (se ALL, ssgr C); jfr fsv. almäktogher, d. almægtig, mnt. almechtich, t. allmächtig, eng. almighty; jfr äfv. ä. d. alzmughænde samt lat. omnipotens]
1) oändligt l. gränslöst mäktig.
a) med afs. på Gud. O alzmechtige ewige gudh. O. Petri Handb. A 4 a (1529). Jagh är then alzmechtighe Gudh. 1 Mos. 35: 11 (Bib. 1541). O Gudh Fader alzmechtighe. Handb. B 2 b (1541). At wij .. prijse .. tijna Alzmechtige barmhertigheet. Phrygius Föret. 39 (1620); jfr 2. Then store och alzmächtige Guden. Kyrkol. 2: 12 (1686). (Guds) alszmechtuga hand. Swedberg Schibb. d 3 a (1716). Att Du (Gud) värdes taga detta Tempel i Ditt allsmägtiga och nådiga beskydd. Handb. 1811, s. 152. Vi tro på en allsmäktig Gud. Ps. 17: 1 (1819). — (†) Gudz Alzmechtiges. Reenhielm Olof Tr. 47 (1691). — särsk.
α) [jfr t. der Allmächtige, holl. de Almachtige] i uttr. den Allsmäktige ss. benämning på Gud. Förkasta icke thens alzmechtighas tuchtan. Job 5: 17 (Bib. 1541). Nohrborg 381 (c. 1765). Framtiden står i den allsmägtiges hand. Svedelius i SAH 55: 168 (1879). jfr: Gud den Allsmäktige. 1 Mos. 35: 11 (öfv. 1893). — om Jupiter. Adlerbeth Ov. 6 (1818).
β) (numera bl. arkaiserande) i obest. form utan art. ss. attribut till Gud. Sitiandes på alzmegtigh gudz fadhers höghra hand. Mess. 1531, s. B 2 b; jfr Handb. 1894, s. 18. — särsk. [jfr mnt. got almechtich] i uttr. Gud allsmäktig. Helugh, helugh, helugh är herren gudh alszmecctugher. Upp. 4: 8 (NT 1526). Jagh är Gudh alzmechtugh. 1 Mos. 17: 1 (Bib. 1541; öfv. 1893: Gud den Allsmäktige). Svart Är. 60 (1560). Vij befale eder Gudh alzmechtigh nådeligen. Oxenst. brefv. 1: 498 (1629); jfr SFS 1885, Bih. nr 75, s. 3. Wirsén Ton. o. sägn. 218 (1893). jfr: Troor tu på gudh fadher alzmechtogan hemmelrikes och jorderikes skapare(?) O. Petri Handb. E 1 a (1529); jfr Handb. 1894, s. 17. — (†) Eder alle her med alzmectiigh gudh Befalendis. G. I:s reg. 1: 2 (1521). Wår herre alzmectugh gudh haffuer intaghit rikit. Upp. 19: 6 (NT 1526).
γ) [jfr fsv. then almägtigsthe gudh; jfr äfv. ä. d. gudh almæktugæst, then almectugeste Gud samt eng. almightiest] (†) i superl. RA 1: 4 (1522). Then alzmectigiste ewige gudh .. forlate oss alla woro synder. Mess. 1531, s. B 1 b. Befalendis edher her med till al helsse och sundhet vdi thenn alsmectigestes beskyd. C. Christersson Horn i HSH 4: 51 (1565); jfr α. Gudh Alzmectigste. J. Persson i HSH 3: 103 (1568). Spegel Guds verk 125 (1685).
b) i annan anv.; ofta i ngt försvagad bet. om person, inrättning osv., som har mycket stor(t) makt l. inflytande l. som (inom vissa gränser l. i visst afs.) uteslutande innehar all makt. Den allsmäktiga dollarn [efter eng. the almighty dollar]. En allsmäktig gunstling. L. J. Boye i Ad. prot. 1800, s. 1111. Det .. nästan allsmäktiga Katolska presterskapet. Fryxell Ber. 2: 240 (1826). Hertigen var .. älskad och nästan allsmägtig hos soldaterna. Därs. 7: 46 (1838). Hennes stora ögon hvilade på honom, som, förgäfves trotsande deras allsmäktiga glans, nedslog sina egna. Blanche Tafl. 1: 118 (1845, 1856). Det är en alldeles falsk åsigt, om man tror att maskinen är allsmäktig och vuxen hvarje arbete. Tekn. tidskr. 1872, s. 155. Den för tillfället allsmäktige monarken. Odhner G. III:s hist. 1: 154 (1885). Nämndemannen var den ende välbergade bonden i socknen, allsmägtig på stämmorna. Hedenstierna Fru W. 139 (1890).
2) [jfr t. allmächtig, eng. almighty] (numera knappast br.) mycket stor, ofantlig, väldig. Thenne är then alzmechtigaste och starckaste segern. Muræus 3: 109 (1648). Götheb. m. 1: 65 (1759).
Spoiler title
Spoiler content