ALLUDERA al1ɯde4ra l. -e3ra2 (allude´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ALLUSION.
Etymologi
[jfr t. alludieren, af lat. alludere, af ad o. ludere, leka, spela; jfr äfv. ANSPELA]
(eg.: lekfullt l. skämtsamt) göra en anspelning l. häntydan. jfr: Faire allusion à qlch. alludera, göra lekande tillämpning, hafva hänseende til något. Holmberg 1: 68(1795). — nästan bl. i uttr. alludera på l. (†) till:
a) anspela på, (vanl.: indirekt) häntyda på. Swedberg Schibb. 249(1716). HSH 3: 54(c. 1750). Shakspeare alluderar flere gånger på denna plägsed. Hagberg Shaksp. 1: 447(1847). A. Lindgren i Ny sv. tidskr. 1880, s. 66.— (†) med prep. till. Dhet han (dvs. Lars Johansson) inthet medh dhet ordhet Lucidor hafwer alluderat till .. Gyllenstiernornas nampn. Schück Anteckn. 27(i handl. af 1669). (Mose) alluderar til läran om själens odödlighet. SP 1779, s. 471.
b) (†) göra en jämförelse l. sammanställning med. Alludera på ngt. Igenom liknande lämpa et tings namn in på et annat. Sahlstedt(1769).
