SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALPISK al4pisk (a´lpisk Weste), adj.
Etymologi
[efter t. alpisch]
1) (föga br.) = ALPIN. Saffran är .. en Alpisk växt, som ej annorstädes växer vild, än på fjällar. Linné i VetAH 15: 188 (1754). Ölands Vegetation .. är enformig och alpisk. Ahlquist Öl. 1: 348 (1822). Runeberg 5: 388 (1832). (De) alpiska herdarne. Deleen (1836, under alphorn). Freiburg är till en del ett alpiskt bergland. Svedelius Statsk. 4: 224 (1869). Schulthess (1885).
2) (†) i förb. alpiska bergen o. d., Alperna. Möller (1745, under Alpes). Linné i VetAH 15: 183 (1754). Alpiska Bergen .. äga fägring på långt håll, men midt ibland dem röner man en känsla af förödelse. C. A. Ehrensvärd 2 (1782). Alpiska åsen. Djurberg Geogr. f. beg. 68 (1815). Alpiska bergskedjan. Strinnholm Hist. Reg. (1854). Den alpiska bergmassan. Svedelius Statsk. 3: 293 (1869).
Spoiler title
Spoiler content