publicerad: 1898
ANDERIK an3de~ri2k (a`nderik Weste), adj. -are; adv. -T.
Ordformer
(anda- Förspr. t. Judit (Bib. 1541), Muræus 2: 180 (1648), Schenberg (1739). ande- Laurelius i KOF II. 1: 221 (1659), Möller (1745) osv. and- Stagnelius 1: 495 (1821; i vers), H. Reuterdahl i SKN 1841, s. 62 a, Atterbom Minnest. 1: 255 (1848); jfr: Anderik, äfven Andrik. SAOB (1870))
Etymologi
[liksom d. aandrig efter t. geistreich; jfr holl. geestrijk]
1) relig. motsv. ANDE VIII 2 a: uppfylld l. genomträngd af gudomlig anda l. from inspiration; uppbygglig. (Judits bok) skal (enl. några) wara .. een sköön dicht, eens heligs andarijks manz. Förspr. t. Judit (Bib. 1541). Anderijka och gudeliga psalmer. Laurelius i KOF II. 1: 221 (1659). Een Anderjk Wjshet. Spegel Guds verk 3 (1685). Then anderike Joh. Arnd. Swedberg Schibb. 177 (1716). Andarik, Divinus, pietatis plenus. Schenberg (1739). När the föreskrefne böner äro anderikt författade. Rönigk Fres. 217 (1753). En andrik predikant. Atterbom Minnest. 1: 255 (1848). Anderika gudstjenster. G. E. Beskow Resem. 183 (1861, 1881). — närmande sig 2. (Luthers) Förespråk till episteln till de Romare .. detta herrliga, anderika förespråk. Geijer I. 7: 27 (1817). Öfver flera dess (dvs. bibelns) böcker skref han (dvs. Luther) anderika utläggningar. Läseb. f. folksk. 888 (1892).
a) [jfr fr. plein d'esprit] (numera mindre br.) spirituell; själfull. En fru .. ung, vacker och anderik. Atterbom Minnen 541 (1818). Det anderika uttrycket, den själ i ögonen, som öfverträffar alla andra behagligheter. Arnell LR 2: 102 (1830). I minnets tempel dag från dag, / Med Bav och Mav satt äfven jag / Och gnällde rim, så anderika! Franzén Skald. 4: 274 (1832; ironiskt). Anderik .. full af ande, snillrik, qvick. Almqvist (1842). I det dåvarande Sverige fanns ej en anderikare sällskapskrets, än den, i hvilken Fru Lenngren lefde. Atterbom Siare VI. 2: 214 (1855).
b) rik på djupare andligt innehåll. Äfven i det anderikaste musikstycke äger likväl realiteten (känslan) öfvervigt. Lidbeck Anm. 278 (1817) [jfr t. die geistreichste musik (Schiller)]. (Kristendomens) lära är den anderikaste, den renaste, den menskligaste af alla. Tegnér 4: 173 (1835). Anderik .. Full af högre tankar, idéer. Dalin (1850). I sina bästa dukar .. framstår (Breda) såsom en verkligt anderik konstnär. G. Göthe i SD (L) 1898, nr 165, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content