SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANFÖDD, adj.; n. -födt.
Etymologi
[efter mönster af ANBOREN bildadt af AN, adv. (se d. o. III 2) o. FÖDD]
1) (†) = ANBOREN 1 a. (Att Ers nåd) wille vthaff anfödd lofligh (dvs. lofvärd) natur och mildheet, nådeligen höra (vårt betryck). A. J. Gothus Thes. 12 (1619). Thet är Menniskian anfödt, at hon blifwer högmodigh och stålt. Schroderus Uss. L 3 a (1626). Stiernhielm Herc. 441 (1668). Styra sina .. anfödda lustar. Swedberg Ödn. 269 (1713).
2) (†) = ANBOREN 1 b. (Göternas krigiska kvinnor) bortglömde sitt anfödde wilkor och lägenheet. Schroderus J. M. kr. 30 (1620).
Ssg: ANFÖDD-BEKVÄMLIG. (†) af naturen passande. Målet och Bokstafwen ... äre .. wäl wärde .. at man them medh behörlige anfödd-bequämlige färgor .. pryder. Stiernhielm Fateb. Föret. (1643).
Spoiler title
Spoiler content