SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANIL (anīl Ekbohrn Främ. ord. (1870, 1878)), sbst.
Ordformer
(anijl Sw:s R:s General Handels Compagnies Contract 1625, s. A 3 a)
Etymologi
[jfr t., fr., eng. o. portug. anil, span. añil, af arab. al-nīl, uttaladt an-nīl, af al (art.) samt arab. o. pers. nīl, indigo, hvilket i sin ordning är lånadt från ngt indiskt språk; jfr sanskr. nīla, mörkblå, nīlī, indigo, indigoväxt]
1) (†) indigo. 450000. pund Anil eller Indigo. Schroderus Uss. B 4 b (1626). Synnerberg (1815). jfr: Anilin .. har erhållit .. sitt .. namn derigenom att det först framstäldes .. af Indigo (Anil). Ekenberg (o. Landin) 21 (1894).
2) (†) namn på en af de växter, af hvilka indigo erhålles. (I Indien) finnes .. Indigo, en blå färg, består af frön, som växa på buskar, kallade Anil. Zetterstén Handelshist. 1: 101 (1777). Orrelius Köpm.-lex. 10 (1797).
Spoiler title
Spoiler content