publicerad: 1898
ANKLÄDA, v., anträffadt bl. i p. pf. -klädd.
Etymologi
[efter t. ankleiden; jfr holl. aankleeden]
(†) med prep. med: kläda i. En med harnesk anklädd ryttare. Schlegel o. Klingspor Ättart. 248 (cit. efter RR 1665). — jfr KLÄDA AN.
Spoiler title
Spoiler content