ANTISKANDINAVISK an1tiskan1dina4-visk, äfv. 40 1040 l. 30~1020, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr d. antiskandinavisk; se ANTI-, prefix2 5, o. SKANDINAVISK]
fientlig mot l. riktad mot skandinavismen. Det antiskandinaviska partiet (i Danmark i midten af 1800-talet). NF 2: 1450 (1878). Den anti-skandinaviska pressen (i Sverige i början af 1860-talet). Wieselgren Vår samt. 110 (1880).
