publicerad: 1901
ARABESK ar1abäs4k, stundom -bes4k (arabe´sk Weste), r. (m. Weste, Kindblad (1867); f. Ahlman (1872), Lundell); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. arabesque, af ital. arabesco, eg. arabisk; jfr t. arabeske, eng. arabesque]
ett enl. traditionen af araberna uppfunnet fantastiskt linjeornament med inblandning af stiliserade växtformer; äfv. om fantastiskt o. godtyckligt komponerade ornament i allm.; jfr GROTESK, MORESK. Arabeskerne i Pompeja och Herculanum. C. A. Ehrensvärd 14 (1782). Lenngren 123 (1796). Det med mångfärgad marmor i arabesker inlaggda golfvet. Nicander Minnen 1: 282 (1831). Kolonnkapitälernas mångfaldiga och rika utsmyckande med löfverk och snäckformiga zirater (Arabesker). Bagge Wendt 165 (1835). Blommor och arabesker i korsstyngsbroderi. H. Hagdahl i Prakt. handb. 2: 522 (1888). Arabesken är en ranka / som en stel pedant ej kan förstå. Fröding Nytt o. gammalt 88 (1897). Det inre (af Alhambra) pryddes af en rik och brokig ornamentik i ytterst sammansatta, tapetliknande ytmönster (arabesker). Wrangel Konststil. 18 (1897). jfr BLOMSTER-, GULD-, HÖRN-, SIDEN-, SIDO-, SPETS-, VÄXT-ARABESK m. fl. — särsk. bildl.
a) om omotiverad, öfverflödig prydnad l. tillsats. Det sköna, .. medelbart eller omedelbart länt ifrån de Gamla, måste bli en arabesk, en tilsatt prydnad, som ej af sig sjelf hör dit. Höijer S. skr. 2: 258 (c. 1808).
b) om nyckfull l. godtyckligt komponerad skildring o. d. Stenmänniskan, arabesk af Viktor Rydberg. Rydberg Skr. 8: 312 (c. 1858).
-BAND~2. En .. omfattning (kring bågöppningarna) af rikt smyckade arabeskband. Upmark Lübke 294 (1872). —
-STIL~2. —
Spoiler title
Spoiler content