SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
ARMENISK arme4nisk, ngn gg ARMENSK (Hedin Gm Persien 29 (1887)) -me4nsk, adj.
Etymologi
[jfr d. armenisk, t. armenisch, holl. armenisch]
adj. till ARMENIER o. ARMENIEN; jfr ARMENIANSK. Forsius Min. 33 (c. 1613). Armeniska kyrkan. Wingård Christ. kyrk. 22 (1843). Armeniska handelshus finnas .. i Kalkutta, .. Kairo, .. Petersburg, Wien, .. London, .. m. fl. städer. NF 1: 1082 (1876). Det armeniska höglandet. K. F. Johansson i Ymer 1900, s. 349. jfr FORN-, FÖR-, NY-ARMENISK m. fl. — särsk.
a) (numera föga br.) i förb. armenisk bolus, röd bolus, en järnhaltig, finkornig lerart, som begagnas vid beredning af tandpulver, polerpulver o. d. Forsius Min. 6 (c. 1613). Armenisk Sten, och Bolus. .. Bägge hafva i Armenien aldraförst funnits. Orrelius Köpm.-lex. (1797). Synnerberg (1815). Nisbeth Handelslex. 142 (1870). jfr ARMENIANSK. — Anm. I ä. tid förekommer uttr. i sin lat. form. Bolus Armenus, Kommer vthaff (eller tagz vthi) Armenia, och purgerer Melancholiam. B. Olavi A 5 b (1578).
b) (numera knappast br.) i förb. armenisk sten, lasursten; jfr ARMENIESTEN. Könsberg Handelsvar. 5 (1768). Orrelius Köpm.-lex. (1797; se under a). Synnerberg (1815).
c) hopfogadt med annat adj. Den Armenisk-Catholske Presten. Björnståhl Resa 3: 222 (1778). Den Armenisk-Gregorianska (kyrkan). Wingård Christ. kyrk. 19 (1843). De armeniskt-kaukasiska länderna. Ålund Hellwald o. Beck Turkiet 541 (1878). — jfr RYSK-ARMENISK.
Spoiler title
Spoiler content