SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1902  
ASPIRANTUR as1pirantɯ4r l. 01—, r.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[bildadt till ASPIRANT efter mönstret af sådana ordpar som DOCENT o. DOCENTUR, KANDIDAT o. KANDIDATUR osv.]
(nytt ord, mindre br.) förhållande(t) att vara aspirant; aspirantanställning. Om .. (aspiranten) själf skulle önska att draga sig tillbaka, förlänges icke tiden för hans aspirantur. Wieselgren Sv. fäng. 467 (1895).
Spoiler title
Spoiler content