SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
ASTRAK as4trak, n.
Ordformer
(astrack Var. rer. 24 (1538). astractz- (i ssg) HSH 3: 87 (1563). awstranch Hist. bibl. 1: 193 (1572). anstrach Gjörwell N. sv. bibl. 2: 347 (1763; i handl. fr. 1583; i ssg). anstrack Forssell Hist. II. 1: 24 (1875; efter ä. handl.). -anstrag (i ssg) Forssell Hist. II. 1: 24 (cit. fr. 1559))
Etymologi
[liksom ä. d. astrag, alstrag, af mnt. astra(c)k, alstrak, astrik (m. fl. former), n., golf (i sht af stenplattor l. tegel), stenplattor till golf, motsv. fht. ęstirih, astrih, m., mht. ęsterich, t. estrich, m., (sten-)golf, astrack, benämning på 3 till 6 tum tjocka stenplattor med hvilka bottnen i en sluss belägges, holl. estrik, af mlat. astricus, astracus, stenläggning, hvarmed it. lastrico, stenläggning, sannol. sammanhänger. Möjl. utgår ordet fr. gr. ὄστρακον, (ostron-)skal, stenflisa (se OSTRA, OSTRACISM). Se för öfr. Kluge (under estrich) samt Körting Lat.-rom. wb. 98 (1901)]
(fordom) koll.: (till golfbeläggning afsedda) plattor l. flisor af (glaseradt) tegel l. af sten. Golff lagt med fyrakant astrack. Var. rer. 24 (1538). Thett Awstranch ifrå Finlandh, som till golff vdi Dröttninge Maket (dvs. gemaket) och andre rum på Stocholms Slott brukes schall. Hist. bibl. 1: 193 (1572). Golfvet (i den restaurerade astraksalenpå Gripsholm) täckes af kakel (astrak) med frukt- och blomstermönster i grönt, gult och blått på hvitt, kopieradt efter gamla flisor af samma art, funna på Helgeandsholmen i Stockholm. E. G. Folcker i Tekn. tidskr. 1895, A. B. s. 115.
Ssgr: A: ASTRAK-GOLF30~2. SD(L) 1895, nr 263, s. 4. ”Astraksalen” (på Gripsholm) med sitt efter ett Helgeandsholmsfynd restaurerade ”astrak- (det vill säga af majolikaplattor hopsatta) golf”. C. R. Nyblom i PT 1898, nr 157 A, s. 3.
-MAKARE~200. (fordom) Gjörwell N. sv. bibl. 2: 347 (1763; i handl. fr. 1583).
B (†): ASTRAKS-SAL(EN), se A.
Spoiler title
Spoiler content