SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
ASTRILD astril4d, äfv. as4trild l. 3~2, sbst.2, m.||(ig.) l. r.; best. -en040, stundom 400 l. 3~20; pl. -er040, stundom 400 l. 3~20.
Etymologi
[jfr t. o. fr. astrild; etymologiskt samma ord som föreg., hvilket af Linné (enl. Dictionnaire des sciences naturelles 3: 269 (1804) på grund af fågelns karmosinröda näbb) upptogs ss. artnamn för en finkart som af honom fördes till släktet Loxia. Af Astrild bildade sedan engelsmannen Swainson, då efter hand ett antal närstående arter blifvit bekanta, släktnamnet Estrelda, som af tysken Reichenbach (1845) beriktigades till Astrilda. Linnés Loxia Astrild identifieras af Reichenbach med denne sistnämndes art Astrilda undulata]
(i sht zool.) individ l. art hörande till finksläktet Astrilda Reichenb.; äfv. i utvidgad anv. om andra närstående släkten af praktfinkarnas grupp. De tunn- och smånäbbade praktfinkarne, astrilderna. Brehm 2: 34 (1875). De egentliga astrilderna äro spensligt byggda foglar med en temligen lång, tillspetsad stjert. Fjäderdrägten är silkeslik, färgen utomordentligt fin och teckningen fint vattrad. Två arter, Lilla Bengalisten (Astrilda cinerea) och Strimmiga Bengalisten (Astrilda undulata ..), föras ofta till oss i bur. Därs. 36. Finkar af mångahanda färger och former, bland hvilka astrilder (Estrella) förherska, finnas företrädda i massa (i Kaplandet o. Kalahariöknen). Kruhs Jordkl. 2: 372 (1882). 1 par blå Astrilder. SD 1899, nr 566, s. 9. Björkman Om burfåglar 40 (1902).
Spoiler title
Spoiler content