AXLING ak3sliŋ2, r. l. m.?; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[afl. till AXEL, sbst.2 Ordet torde hafva bildats för att erhålla en rent svensk motsvarighet till (det utifrån lånade) fsv. spaldenär, axelbetäckning, axelskydd, l. till det väl härur gm förvanskning uppkomna SPANGEREL (se d. o.)]
(fordom) till axelns (o. armhålans) betäckning o. skydd afsedd del af ryttarerustning; jfr AXELSTYCKE 2. Et par Spangereler eller Axlinger, hvilka nyttjades bak på axlarne och gingo ned till hvardera armbogen. C. Adlersparre i VittAH 3: 215 (1793; efter handl. fr. 1572). Axlarne med armhålan skyddades (på 1400-talet) .. af spangereler eller axlingar (les epaulières), .. bestående af helsmidda stycken, ett framför hvarje skuldra. Spak Upplysn. ang. bl. vap. 11 (1890). — jfr KYLLER-AXLING.
SAOB
