SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1899  
BANKETTERA baŋ1käte4ra l. -ket-, äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, Stiernhielm Herc. 362 (1668)); -ARE (†, P. Erici 5: 254 a (1582), Salberg Gr. 87 (1696), Lind (1749, under bancketirer)).
Ordformer
(bank- G. I:s reg. 16: 16 (1544), Stiernhielm (se ofvan). G. Dalin (1871). banqu- Stadga ang. adel. trolofn. 30 Aug. 1664, mom. 9. pan(c)k- Svart G. I 82 (1561), L. Laurentii Nyårspred. B 3 a (1618), Lind (1749, under bancketiren) m. fl. panqu- Stadga ö. oordn. afskaff. 17 Dec. 1644, mom. 9)
Etymologi
[jfr ä. d. banketere, panketere, holl. banketeeren, t. bankettieren, af fr. banqueter, af banquet (se BANKETT, sbst.1)]
(numera knappast br.) kalasa, hålla gästabud, ”festa”, rumla, lefva i sus och dus. G. I:s reg. 16: 16 (1544). När han (dvs. daljunkaren) nu hade pancketeradt i Norige så lenge han kunde tenckia höffueligit wara, sade han sig tå willia draga till Sueriges. Svart G. I 107 (1561). The (ogudaktiga) dricka, swälgia, swärma, swäria, pancketera. L. Laurentii Nyårspred. B 3 a (1618). Daglige ruus, uti suus, banketerning och kräslige gästbod. Stiernhielm Herc. 362 (1668). G. Dalin (1871). — jfr FÖRBANKETTERA.
Spoiler title
Spoiler content