SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1904  
BERUSAD berɯ4sad, i Sveal. äfv. 032, p. pf. (af föreg.) ss. adj.; adv. (föga br.) -T.
(i sht i skriftspr.) rusig.
1) motsv. BERUSA 1: drucken, öfverlastad, full. I berusadt tillstånd. Lindrigt l. lätt berusad. Dalin (1850, under drucken). Berusade myror. Reuter i UVTF 36: 48 (1888). Det anses i Italien som en stor skam att vara öfverlastad, och man kan lefva hela år i det landet utan att se en berusad människa. Läseb. f. folksk. 757 (1892). Clownen .., / förtroligt stämd och doftande af whisky, / berusadt öppenhjärtigt vemodsöm, / förtalde om sin kärleks brustna dröm. Fröding N. dikt. 115 (1894). — i substantivisk anv. I en berusads skick han tappat af tvenne den ena / Skon. Tranér Anakr. XIX (1833).
2) motsv. BERUSA 2: exalterad; hänförd, entusiasmerad; bedårad. Af glans och fröjd berusad. Atterbom 2: 399 (1827, 1854). AB 1831, nr 77, s. 4. Berusad af vinet och kärleken, sjöng .. (Anakreon) sina skönaste sånger. Tranér Anakr. XIII (1833); jfr 1. Hör den berusade orr'n på sin häll! Sätherberg Dikt. 1: 155 (1837, 1862). Det berusade folket (i Brasilien) uppreste sig för att erbjuda .. (Dom Pedro) kejsarkronan. Palmblad Nov. 1: 61 (1840). Carl X, berusad af lyckan, utmålade före segern dess följder för sig och sitt råd. Carlson Hist. 1: 375 (1855). Singoalla satt der med strålande ansigte, ännu berusad af nattens minnen. Rydberg Sing. 82 (1865). Dåtidens berusade entusiasm för frihetens sak. Bolin Eur. 2: 197 (1871). Berusad af drömmen om sagans land. Snoilsky 3: 12 (1883).
Spoiler title
Spoiler content