SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESMINKA, v. -ade
Etymologi
[liksom d. besminke sannol. efter t. beschminken; se BE- o. SMINKA]
(†) sminka. Besminkade kinder. Björn Förf. yngl. Föret. (1792). jfr: Assyriens purpurgift besminkar ej din ull. Wallin Vitt. 2: 296 (c. 1808; lat. fucatur). jfr Bromann Stavsättning 4 (1748). — jfr OBESMINKAD.
Spoiler title
Spoiler content