BESNEGLA besne4gla l. 032, v. -ade; se för öfr. SNEGLA.
(numera knappast br.) snegla på, titta i smyg på. Bara jag en gång har min vara i packboden, så skall ingen obuden köpare mera besnigla densamma. Altén Den landförv. 12 (1795). Han stod lägst vid dörren, med halft löje besneglad af de andra. Runeberg 5: 404 (1832, 1864).
