[fsv. bestoppa, förstoppa, liksom ä. d. bestoppe, tillstoppa, förstoppa, efter mnt. bestoppen, tillstoppa, förstoppa; jfr holl. bestoppen, t. bestopfen; se BE-o. STOPPA]
(†) tillstoppa; spärra. Hollendske flottan .. haffwer .. gångit .. att beläggia Kongl. Maij:tz skepp i Landzchrona, sökiandes alle medell den hamnen att obstruera och bestoppa. RARP 7: 145(1660). — oeg. Gråtetåårar .. betage migh måål och röst, och beståppa migh mun och hierta. Svart Är. 44(1560).
