BIÅDAL bi3~åda2l, stundom ~20, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(mindre br.) mindre ådal som grenar ut sig från en större. De sidor (af bergåsarna i Medelpad o. Ångermanland) .., som veta åt närliggande bi-ådalar, äro mera långslutande (än de som vetta åt ”stora ådalen”). Gissler Intr. i VetA 1751, s. 3.
