SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1913  
BLASK, sbst.2, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[till BLASKA, v.2, l. BLASKIG, adj. 4; jfr sv. dial. blask, blaskär (Finl.)]
(i Finl., hvard.)
1) [jfr motsv. anv. i sv. dial. (Finl.)] person utan hållning o. kärna, haltlös person; slarf, sudd, tölp; jfr BLASKIG, adj. 4. Det var då en riktig blask.
2) [jfr motsv. anv. i sv. dial. (Finl.)] handling hvarigm man skämmer ut sig l. dabbar sig; jfr BLASKA, v.2 Begå en blask.
Spoiler title
Spoiler content