publicerad: 1918
BOKSTAFVERING bωk1stave4riŋ l. bω1k-, i Sveal. äfv. —32 (bokstafve´ring Weste; bokstavèring Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till BOKSTAFVERA 1. Redan år 1534 skall en viss Valentin Ikelsamer föreslagit att lära barn läsa utan bokstafvering. Suell Bokstafv.-met. 29 (1823).
2) till BOKSTAFVERA 2: stafning, rättstafning, stafsätt, ortografi. De felaktigheter oc ombyten, som dageligen ske i Swenska bokstafweringen. Pfeif De habitu 89 (1713). Man lär våga allt .. för den fransyska bokstafveringen af sin karakter (dvs. titel); lär ej så lätt uppoffra rättigheten att skrifva Lieutenant. Leopold 5: 470 (c. 1800). Grundsatsen för all bokstafvering bör .. vara den, att ögat måtte se jämt det, som örat hör, när språket rätt talas. A. G. Silverstolpe Bokst. 1 (1811). — jfr KONST-, LJUD-, ORDSKILLNADS-BOKSTAFVERING m. fl.
Ssgr: (2) BOKSTAFVERINGS-BRUK. Det gamla bokstafverings-brukets olikhet med vårt. A. G. Silverstolpe Bokst. 50 (1811). —
(2) -LAG, r. l. m. (numera knappast br.) rättstafningsregel. Leopold i SAH 1: 120 (1801). A. G. Silverstolpe Bokst. 46 (1811). —
(2) -LÄRA. Svensk bokstafverings-lära. Aurén (1868; boktitel). Rättstafningslära (”bokstafveringslära”), som redogör för bokstäfvernas .. användning. Noreen Vårt spr. 1: 46 (1903). —
(1) -METOD. Suell Bokstafv.-met. 1 (1823). Den .. i våra skolor mest brukliga methoden att lära innanläsning, kallas bokstafveringsmethod. Dahm Skolm. 67 (1846). —
Spoiler title
Spoiler content