[jfr d. bolschevism, t. bolschewismus, eng. bolshevism, fr. bolchevisme]
(nytt ord) åskådning l. politik som är utmärkande för bolschevikerna; äfv. konkretare, om deras parti l. regering. (Kosackgeneralen) Kaledin dukar under för bolsjevismen. AB(N) 1917, nr 337, s. 3. Bakom bolschevismens maktutövning står det rena godtycket med frihet för den för tillfället starkaste att göra sin vilja, ja, sina infall gällande. ST(L) 1918, nr 48, s. 1. — motsv. BOLSCHEVIKslutet. Svensk bolschevism. LD 1918, nr 109, s. 2. Bolschevismen i Tyskland. Därs. nr 264, s. 3.
