BORREN (bo´rren Weste; b`årrän Almqvist, bå`rren Dalin), r. l. m. best. sg.
Ordformer
(born Forsius, bohren Palmberg)
Etymologi
[af ovisst ursprung, möjl. samhörigt med BORR, sbst.1, o. BORRA, v.; i bet. 1 sammanhängande med BORRA, v. 3, o. i bet. 2 föranledt af att sjukdomens ådragande l. botande ansågs vara förknippadt med borrning. Med afs. på den best. formen jfr sådana namn på sjukdomar som FROSSAN, ÄLTAN m. fl.]
(†)
1) [jfr sv. dial. båren (Smål.) o. bårhälta om en klöfsjukdom, nor. dial. borr] försträckning l. vrickning af hästens kotled. Lagerhielm Robertson 195(1772).
2) [jfr sv. dial. buren, bulnad under fotbladet (se Rietz), nor. dial. borr, hästsjukdom med klåda i bakdelen o. svansroten (se Torp Nynor. etym. ordb.(1915))] viss sjukdom som yttrar sig i klåda. Forsius Min. 129(c. 1613). Staa eller Bohren .. ähr itt klijande Ting under Fötterna, at man må rijfwa in til bara Benen, och äntå klijar thet: förmenas komma ther aff, at man oförwarandes stijger på det stället ther en annor haar borat i Golfwet. Palmberg Ört. 11(1684).
