SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BRÅDA, v.1 -er; p. pf. bråden (Sigfridi F 8 a (1619)); äfv. BRÄDA, v.2 -er; p. pf. brädd (Palmcron SundhSp. 400 (1642)).
Ordformer
(bråd- 1541—1732. brå- (i ssgr) 1672—1879. bräd- 1619—1690)
Etymologi
[fsv. bradha, bränna, smälta, brädha, smälta, steka, sv. dial. bräda, smälta (talg, smör o. d.); jfr dels ä. d. brade, steka, mnt. braden, fht. brātan (t. braten), dels ä. d. bræde, isl. bræða, smälta; besläktadt med BRÅD, adj.]
(†) steka; ofta mer l. mindre bildl. Som .. (fången) nu så stympat war, lät .. (konungen) draghan til eelden, och j pannonne brådhas. 2Mack. 7: 5 (Bib. 1541). Gåsen .. / .. (må) brädas och steekas med hast. Sigfridi D 7 a (1619). Bakelser .. som i Smör brädde är. Palmcron SundhSp. 400 (1642). Tu swettas Blod uthi tin nöd, / Emedan tig Gudz wredes glöd, / Så hiskeliga bräder. Amnelius Quirsfeld 467 (1690). Kolmodin QvSp. 1: 668 (1732).
Ssgr (†): A: BRÅD- l. BRÅ-PANNA. (bråda- 1565. bråde- 1545—1678) [fsv. bradha panna, sv. dial. bråpanna] stekpanna. Skråordn. 231 (1545). BoupptVäxiö 1879. —
-SPETT. [fsv. bradhspit] stekspett. BtFinlH 3: 237 (1549). —
-STEKA. steka. Laurentius wardt brådstekter på ett halster. Swedberg Dödst. 544 (1711). Dens. Casa 601 (1723).
B: BRÅDA-PANNA, se A.
C: BRÅDE-PANNA, se A.
Spoiler title
Spoiler content