SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BRÄNSLE brän3sle2, n.; best. -et; pl. (om olika slag af bränsle) -en (VetAH 1815, s. 57, PT 1913, nr 165 A, s. 3); förr äfv. BRÄNSEL, r. l. f.
Ordformer
(bränsel 1655—c. 1800. bränsl 1760. brändsle 1752)
Etymologi
[jfr d. brændsel; afledn. af BRÄNNA, v. I 2]
benämning på allt som brännes för åstadkommande af värme; särsk. om till eldning afsedd (afsedt) l. använd(t) ved, kol, torf, olja o. d.; vedbrand. Fossilt, flytande, gasformigt bränsle. Hugga .. windfälle, och död wijde skoogh till torfftightt bränsslle. HSH 31: 124 (1663). Stiernstolpe Arndt 2: 70 (1807). Utanföre dörren låg en stor hög med ris och skräp till bränsle. Cederborgh OT 3: 35 (1814). Torfven .. är det dyraste af i Stockholm tillgängliga bränslen. SD(L) 1901, nr 568, s. 3. jfr GENERATORS-, KOKS-, RIS-, TORF-, UPPVÄRMNINGS-, VED-BRÄNSLE m. fl. — särsk. bildl. Hoffmann Förnöjs. 30 (1752). Lägga nytt bränsle på hatets härd. VL 1896, nr 54, s. 2. Från början något beskänkte hade de underhållit elden med ständigt nytt bränsle. Bergman Hancken 46 (1920).
Ssgr: BRÄNSLE-BEHOF. VetAH 1815, s. 47. —
-BESPARANDE, p. adj. Kokspislar af ändamålsenlig och bränslebesparande konstruktion. SydsvD 1870, nr 113, s. 4. Bränslebesparande maskiner. NF 18: 437 (1894). —
-BESPARARE, r. l. m. tekn. anordning (i eldstad) för bränslebesparing. GHT 1895, nr 235 A, s. 2. Bränslebesparare, afsedd att anbringas inuti kakelugnar. 1NJA 1904, s. 581. —
-BESPARING. TT 1872, s. 137. —
-BOD. (föga br.) bod för förvaring af bränsle, vedbod, kolbod osv. PT 1911, nr 208 A, s. 3. —
-FÖRBRUKARE. —
-FÖRBRUKNING. LAHT 1882, s. 130. —
-FÖRRÅD. —
-GAS.
1) till bränsle använd l. afsedd gas. NF 5: 907 (1882).
2) vid förbränning af bränsle alstrad gas. (Kaminen är) Ej skadlig för helsan, ty bränslegaserna hafva fritt utlopp till skorstenen eller kakelugnen. GHT 1896, nr 249 B, s. 1. —
-KOMMISSION(EN). benämning på en år 1917 med anledning af den gm världskriget försvårade kolimporten tillsatt kommission som hade till uppgift att sörja för hela landets bränslebehof. 2NF 26: 1038 (1917). —
-KONTO. —
-KOSTNAD. kostnad för bränsle(åtgång). Bränslekostnaden för uppeldning pr dygn af 100 kub.-meter rum. LAHT 1909, s. 323. —
-KRAFT. (i fackspr.) värmeförmåga. Framställa prima bränntorf, hvilken i bränslekraft närmar sig stenkol. MosskT 1891, s. 137. —
-MAGASIN. TT 1874, s. 180. De nyare, under namn af värmenecessärer och illuminationskaminer förekommande järnugnarna äro .. försedda med s. k. bränslemagasin, rymmande bränsle för ett halft eller helt dygn. 2UB 1: 619 (1898). —
-REGLEMENTE. reglemente angående tilldelning af bränsle åt vissa af statens tjänstemän. Den boställsved, som enligt gällande bränslereglemente tillkommer jernvägspersonalen i Norrland. SD(L) 1901, nr 138, s. 2. —
-TANK. till förvaring af (flytande) bränsle afsedd tank. SD 1915, nr 359, s. 6. —
-VÄRDE. värdet af ngt betraktadt ss. bränsle. Detta qvantum stenkol motsvarar i bränslevärde ungefär en million famnar ved. NDA 1876, nr 303, s. 2. Bränslevärdet är .. beroende på stenkolens vatten- och askhalt, men äfven på själfva kolsubstansens beskaffenhet. 2NF 26: 1247 (1917). —
-ÅTGÅNG~20 l. ~02. Fock 1Fys. 504 (1855). —
-ÄMNE. (mindre br.) till bränsle användt l. användbart ämne, bränsle. VetAH 1815, s. 58. Att ur landets många och stora torfmossar hämta ett bränsleämne, som kunde ersätta stenkolet. GHT 1895, nr 222, s. 2. —
-ÖDANDE, p. adj. VetAH 1802, s. 116. För kalla vintrar är spiseln en allt för otillräcklig uppvärmningsanstalt och för öfrigt allt för bränsleödande. UB 5: 361 (1874).
Spoiler title
Spoiler content