SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BYST bys4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er32.
Ordformer
(förr skrifvet bust(e))
Etymologi
[af fr. buste, af it. busto, af ovisst urspr.]
1) skulptur af person återgifvande hufvudet o. en del af öfverkroppen (oftast utan armar), (plastisk) bröstbild. Buster eller Bröstbilder. Carlberg SthmArchitCont. E 2 a (1740). Ur hörnet stirrar skum och svart / i brons en byst af Bonaparte. Fröding Stänk 60 (1896). — (mindre vårdadt; i sht i stockholmskt talspråk) om staty. Bergstralska Huset, midt emot Kon. Gustaf den 1:stes Buste. DA 1808, nr 15, s. 4. VL 1897, nr 286, s. 3. — jfr BRONS-, MARMOR-BYST m. fl.
2) om bröstpartiet hos (vuxen) kvinna; barm. Fyllig byst. Hedenstierna FruW 144 (1890). Hvita ylleklädningar, där hemsömmerskan icke gjort det ringaste försök att väcka illusion om en byst som saknades. Söderhjelm Brytn. 260 (1901).
Ssg (till 2): BYST-HÅLLARE, r. l. m. (mindre br.) brösthållare. Östergren (1917).
Spoiler title
Spoiler content